Som ni redan vet så har jag svårt att få till inlägg just nu. Jag har inte ens orkat försöka sen det senaste inlägget. Annars brukar jag skriva och radera och göra om, men jag har inte gjort det heller. Vi får väl se om det här, första försöket på länge, blir något jag raderar eller publicerar. Hursomhelst kommer det bli känslosamt. Oron har tagit över för mycket.
Det är bara min positiva grundsyn som har hållit mig över ytan på sistone, och jag känner att den håller på att suddas ut. Jag måste fortsätta tro på framtiden, annars blir det inte bra. Men nu är det svårt. Vad har Sandra för framtid?
Jag önskar så att hon fick dö före mig. Smaka på det. Det värsta som en förälder kan råka ut för är att ens barn dör före en själv… Jag vet inte det jag. Och det betyder för allt i världen inte att det inte skulle vara fruktansvärt. Om nån nu tolkade det på det sättet. Bäst att vara övertydlig i dagens samhälle när alla reagerar på precis allt och börjar hata och hota åt både höger och vänster.
Men det värsta som kan hända Sandra är att hamna i händerna på människor som inte har kompetensen att hantera hennes svårigheter. Så länge hon är helt beroende av mig vore det värsta som kan hända att jag dör och lämnar henne utan mig. Att tycka att det vore värre om hon dog före mig skulle vara egoistiskt.
Ni med välfungerande barn förstår ju inte det här. Så innan ni går i taket kan ni ju försöka sätta er in lite i hur det skulle gå för Sandra om dom enda som finns för henne dör. Eftersom kunskapen saknas bland chefer och handläggare som anser att personer som Sandra mår bäst av att (och nu citerar jag en handläggare) sitta ensam i en lägenhet övervakad via kamera. Eller som anser att (och nu citerar jag en annan handläggare, dock inte vår) det är bäst att låsa in henom.
Det som hände Dick och Robin är inte unikt när det gäller individer med svår autism som har personal utan rätt kompetens. Nu vet jag inte orsakerna till att Dick misshandlades, men det är inte en enkel uppgift när man inte har rätt verktyg. Så även om det är jättefin personal, med undersköterskeutbildning (som är den kompetens som anses vara viktigast) så kommer dessa individer att fara illa tillslut. Man måste ha kunskaper om rätt saker, annars blir det som det blev för Robin och Dick!
Och jag har försökt sätta mig in i hur Sandra skulle må efter ett par månader i okunskap. Men det får mig att börja gråta och jag orkar inte tänka tanken klart.
Man blir väldigt provocerad av hennes beteende ibland. Särskilt när hon inte mår bra, eller när hon bemöts fel. Vet man inte då att hon alltid gör sitt bästa och faktiskt inte kan mer, och att det hon gör och säger inte är riktat mot personalen, så kommer det en dag då hon misshandlas. Kanske inte fysiskt, men helt säkert psykiskt.
Vi har tom haft en assistent, mot slutet, som började bli spydig mot Sandra trots att jag var hemma och hörde henne. Vi har haft en assistent som gjorde fula saker bakom ryggen. Men Sandra hann aldrig fara illa, eftersom hon har föräldrar i livet fortfarande. Hon kan inte larma själv och det gör så ont att tänka på hur hon kommer få det när vi inte kan skydda henne mer.
Jag vet att det finns bra ställen. Men eftersom ”alla människors lika värde” inte gäller i verkligheten så är det ju inte alla förunnat att få bo på ett bra ställe. För det är stor brist på bra ställen i landet och Sandra råkar vara född i fel kommun, där det inte finns något sådant ställe.
Och nej, det hjälper inte att flytta. Vi har kollat upp det noga, eftersom det var en av dom första tankarna vi hade. Men att flytta till en kommun som har en BoDa-verksamhet hjälper inte eftersom det redan är kö till sådana boenden och Sandra ändå skulle placeras i en annan kommun ”så länge”. Dessutom kan man flytta till Sveriges bästa kommun, och så byts chefen eller handläggaren ut och det kan bli Sveriges sämsta kommun.
Därför önskar jag att jag överlever mitt barn, så hon inte ska behöva uppleva något som skulle få henne att vilja ta sitt liv om hon hade varit kapabel till det.
Tipsa media:
tipsa@aftonbladet.se, 71717@expressen.se, svtnyheter@svt.se, kontakt@svt.se,
nyhetstips@dn.se, nyhetsmorgon@tv4.se, efterfem@tv4.se, kalla.fakta@tv4.se,
granskning@svt.se
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar