När vi hade
korttids, och/eller externa assistenter, så var vi ju lite lediga tillsammans
ibland. Det var när vi hade externa assistenter som jag tillslut fick
utmattningssyndrom, så den tiden saknar vi ju inte, förstås. Men jag saknar ett
eget liv. Nu kan vi aldrig göra någonting tillsammans. Vi måste alltid dela på
oss när vi gör saker. Det innebär att vi är ett team, kollegor, assistenter.
Arbetskamrater. Punkt. Vi har inte tid eller möjlighet att ha någon annan
relation.
När vi var
lediga tillsammans ibland, så kunde vi njuta. Vi kunde julpynta i husvagnen och
äta julmat och känna julstämning. Jag saknar det.
Vi kunde gå
ut och käka, ta en promenad, eller åka på nån liten tripp tillsammans. Spontant
hitta på nåt skoj, bara vi två. Packa lite pick-nick och göra en utflykt. Åka
och titta på julskyltningen på NK. Gå på julmarknad. Åka till Danmark. Ta in på
nåt hotell. Tända en brasa och lyssna på gamla vinylplattor. Gå ut i natten och
titta på stjärnorna. Sitta i bastun och prata med varsin kall öl. Jag saknar
det. Jättemycket saknar jag det.
.
1 kommentar:
Det förstår jag till 100% ❤️❤️
Skicka en kommentar