tag:blogger.com,1999:blog-7280773719405646492.post3952914368018620354..comments2024-03-06T15:56:58.501+01:00Comments on Livet i stort & smått: Ett svarNinahttp://www.blogger.com/profile/11954244337397040521noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-7280773719405646492.post-82600852227365218272018-06-17T22:44:13.365+02:002018-06-17T22:44:13.365+02:00Som kommentar till Helens inpass. För ett antal år...Som kommentar till Helens inpass. För ett antal år sedan skulle särskolan integreras i den vanliga skolan om jag inte minns helt fel. Det är ju så fel att segregera (eller kalla det exkludera) människor nu för tiden. Det blev en del skriverier om det. Jag såg någon intervju med en särskolelev som upplevde den här förändringen som ganska jobbig; hens trygga värld skulle plötsligt försvinna. Någonstans i detta läste jag en kommentar som har följt mig sedan dess. "Ibland är enda vägen till integration segregation." D v s ibland kan man vara tvungen att segregera/exkludera för att individer ska växa sig så starka att de klarar av att integreras. Kämpa på Nina! /AnnikaAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-7280773719405646492.post-2570263948837148502018-06-17T09:15:25.764+02:002018-06-17T09:15:25.764+02:00Du tar fram något mycket viktigt här Nina! Numera ...Du tar fram något mycket viktigt här Nina! Numera när alla människor ska inkluderas, när man överallt i icareklamer och jobbrekryteringar och tv-serier visar att funktionshinder är ju inget farligt, det är bara lite charmigt typ och alla kan allt ändå. Glorifieringen. Den ligger oss i fatet tyvärr. För det finns en liten grupp människor där den intellektuella funktionsnivån är så låg så nä, det är tyvärr inte bara lite charmigt. Det handlar om en grupp människor som för alltid är dömda att leva vid sidan av alla andra. Människor som aldrig kan lära sig eller vänja sig att gå i affärer, umgås, ha kompisar eller jobb. Där de kognitiva funktionshinder är så svåra att varje dag är en kamp bara att gå upp ur sängen, få på kläderna och äta en måltid. Numera vill man ju även bagatellisera allt genom att kalla allting för " funktionsvariation" ungefär som det gällde en förlamad arm eller dyslexi. Men den här gruppen har ingen funktionsvariation, de har enorma funktionshinder,kommer aldrig att kunna anpassas in i samhället eller delta i några gemenskaper. Det dubbelt svåra är att majoriteten av alla människor inte ens känner till att det är så och inte förstår det.våra barn kan också ha ett bra liv, på sina villkor, men då måste omgivningen först förstå och acceptera dem, precis som de är!Helenenoreply@blogger.com