måndag 15 augusti 2016

Operation röj

Det har varit minst sagt rörigt i huvet den senaste tiden och tankarna har mest snurrat så dom inte har gått att tänka. Men vi har hjälpts åt att reda ut lite i taget och funderat ordentligt på vad som behöver göras och vad som är viktigast.

Så nu har vi en plan, både för verksamheten och praktiska lösningar och ommöbleringar. Anpassningar av huset och allas schematider. Eftersom vi inte får någon hjälp alls med bostadsanpassningen så var vi ju tvungna att tänka om helt. För det som är allra bäst för Sandra fixar vi inte själva, då finns det inga resurser kvar till att lösa lånet och det måste vi ju om Sandra ska ha råd i framtiden.

Så vart börjar vi, när och hur? Men vi ser en liten ljusning iallafall. Fler bitar faller på plats och planen ser bra ut så här långt. I teorin iallafall.

Jag berättar mer när vi är där. Idag kommer assistenterna och Sandra längtar. Göran ska veckohandla och jag kommer säkert att prata en del med assistenterna, gissar jag. Sen blir det steg 1 i vår plan, nämligen att röja på ”mitt” lilla kontor. Typ ”allt ska bort”


Det blir inte lätt. Ja, det viktigaste ska ju inte slängas, förstås. Datorn och allt som behövs till den, och viktiga papper ska få ny plats, för kontoret ska bli assistans-sovrum ett tag. I framtiden, när Göran och jag inte bor här, utan bara är här på våra schema-tider, så kommer vårt sovrum (som också ska flyttas) bli assistansrum/kontor.

Men en sak i taget. Att slänga är ett måste, och det kommer bli tufft. Ska vi bo i husvagnen framöver (vilket vi måste om vi inte vinner en förmögenhet) så kan vi inte spara på nånting onödigt och knappt nåt nödigt heller, för den delen.


Alla minnen har jag samlade på kontoret, eftersom vi inte kan ha så mycket saker i huset som stör Sandra. På kontoret är hon aldrig, så där samlas liksom allt. Och bara alla speciella och extra betydelsefulla kort jag har sparat…


Som när det damp ner ett kort på en giraff en dag för länge sen. Nästa dag kom det ytterligare två och jag tyckte det var ett roligt sammanträffande och tänkte ”mina vänner känner mig” Dagen efter kom en hel drös, och då fattade jag att dom hade pratat ihop sig ♥ Undrar om jag kanske kan spara dom iallafall…


Och några av Sandras teckningar vill jag nog spara. Det kommer skära i hjärtat att slänga allt, men jag får påminna mig att det är för att Sandra ska få det bra. Att flytta från ett stort hus till en liten husvagn blir en utmaning och man får väl passa på att röja när man är på släng-humör.

Minnes-vägg

En del grejor skulle vi vilja sälja på loppis, och använda pengarna till renovering eller verksamhetsmaterial. Men till sånt måste man ju ha tid, och det har vi inte precis jättemycket. Vi har t.o.m. två köksbord och en del stolar som ska bort. Även om dom inte är så mycket att ha, så funkar dom ju fortfarande och det finns ju dom som har en massa tid över och gillar att rusta upp loppisfynd. Nåja, vi hinner inte. Det finns att göra ändå så det räcker och blir över.


En sak i taget och dom närmaste dagarna ska det röjas på kontoret. Vardagen är här och det är fantastiskt härligt!
Må så gott!

.

1 kommentar:

Annelie L sa...

Åh, att slänga minnen är inte lätt och det tar tid....det är inte bara att sopa ihop och slänga iväg.
Hoppas du åtminstone får dig ett och annat leende och skratt under tiden du röjer och plockar bort från ditt kontor.
Som du skriver, det är ju för Sandras skull, för att hon ska få det så bra som möjligt i framtiden.
Det verkar som om ni har en bra plan, hoppas den fungerar lika bra i praktiken som i teorin.
Men det gör den säkert, ni är superbra på lösningar, så det kommer säkert bli toppen.
Kramar och kärlek till er <3