torsdag 14 januari 2010

Förberedelser

Ja, jag förbereder mig på det värsta nu. Jag måste det, annars pallar jag inte.

Imorse var Sandra fortfarande trött och skör, men kom iväg iaf. Jag hoppas mest att det ska gå över innan resan, annars blir den precis så jobbig som jag var rädd för och därför inte ville åka…

Man ska inte ta ut oro i förväg och jag brukar inte göra det heller, men nu måste jag det! Jag måste ladda å förbereda mig på det värsta, så jag efteråt kan säga ”Det gick iaf bättre än vi trodde” Det jobbiga blir mycket jobbigare om vi inte är förberedda.

Jag vet, jag har varit med förr. Det blir jobbigt! Frågan är bara hur jobbigt och hur mycket vi har förberett oss på det värsta… Så jag kan inte tänka ”Det går nog bra” just nu. Visst, det kan gå bra, men då får det bli en positiv överraskning!

Idag är det lite ärenden att göra och imorgon ska vi lämna katterna. Vi får väl se om Sandra orkar med nån mer skola eller om hon behöver ledigt. Kanske får hon följa med och lämna katterna.

Sen måste vi ju berätta om resan, tyvärr, eftersom hon kommer undra varför vi lämnar bort dom. Hon kommer så klart bli sådär härligt, sprudlande glad, som man inte kan beskriva utan måste se. Hon brukar be oss berätta en gång till så hon får uppleva det roliga igen. Så bara strålar det om hela henne och hon brukar säga typ ”Hörde du det, vi ska åka till Marbella” Just i det ögonblicket är det bara så härligt att se henne :)

Men sen… När det har sjunkit in och förväntningar och stress kommer ikapp, då blir det inte kul… Ju tidigare vi berättar desto mer stress hinner komma. Stress = gnäll och utbrott.

Hursomhelst, igår ringde en av lärarna för att kolla läget. Hon ville veta hur det var med Sandra så hon kunde planera dagen och lägga ribban lagom högt idag, lixom. Vilken fantastisk skola Sandra går i! Fast det visste ni ju redan :) Vi bestämde att lägga ribban på en låg nivå och det ökar ju chanserna att Sandra ska orka.

Jag avslutar med ett foto jag tog imorse, medan vi väntade på taxin. Det var så frostigt och fint att jag bara var tvungen att fota lite! Eftersom jag inte har någon systemkamera så får jag nöja mig med lite avståndsbilder och det är ju fint det med, även om jag skulle tycka det var skoj att fota snökristallerna…


Jag väljer att fota när det fortfarande är mörkt ute för det ger en så härlig effekt. Annars måste det nästan vara sol och blå himmel för att få fram det vackra, tycker jag. Om man nu inte har en systemkamera, förstås… Då kan man ju få effektfulla bilder i dimma t.o.m.

Ha en fin dag!

6 kommentarer:

ingvi sa...

Hej!
Vilken fin bild du hade tagit det behövs ingen systemkamera när man är en sådan proffs fotograf som du.Lycka till med resan och hoppas att Sandra fixar det så bra som hon kan.Sköt om er och oroa dig inte i onödan.Det tar bara en massa energi som du kan behöva ha i framtiden.
Kramis ingvi

Mamman sa...

Håller fingrar och tår att allt ska gå så smärtfritt som möjligt för er och att ni får en härlig semester. Kram

Nattmia sa...

Hoppas att det går bra trots allt i morron när ni berättat och efter det sen..

God natt och sov så gott..

Kram Mia

Maritha sa...

Jag håller tummarna att det går bra med resan och förbereselserna.
Nina det behövs ingen systemkamera för att få fina effekter idag med de fina digitalkamerorna!
Ha det bäst, Kram Maritha

Anonym sa...

hej nina vilken undrbar bild. De ska nog gå bra jag är lite avundsjuk att jag krypper ner i ditt bagage,de går väl bra. Ha de bra nu kram annelieb

Tanja, 30+ sa...

Vilken underbar bild!!!
Ja, sådär kan jag också va ibland... Om jag förbereder mig på det allra allra värsta, så kan jag inte annat än bli glatt överraskad om det blir annorlunda...än att ha höga förväntningar, o sen går det åt skogen...

Håller tummar o tår att det går jättebra! LYCKA TILL o ha en helgo semester!!!