fredag 29 januari 2010

Det är bara så härligt, alltihop!

Sandra orkade med skolan igår :) Hon hade varit glad och nöjd under dagen, men inte orkat gå och handla. Så bra att hon kan säga det! Och så bra att dom är så fantastiskt duktiga i skolan, på att lyssna på henne :)

Hon kom hem rätt sent, men det räknade vi med efter allt snöande. Hon har ju en bit att åka. Så vi hade en plan B om hon kom hem sent men var pigg (ändra till en snabbare middag, färsk tortillini istället för potatis, köttbullar och sås) en plan C om hon var halvtrött (vi skjutsar Sandra till ridningen som ju är på fredagar, och hon blir ledig resten av dagen) och en plan D om hon var jättetrött (helt ledig som idag). Det blev plan B, tortillini till middag, och vanlig skoldag idag. Kanon ju! Dessutom fixade hon medicin och dusch galant.

Otroligt alltså! Vi kom hem i tisdags!!! Så klart att tröttheten kan komma efter, men ändå! Hon fixade hela resan! :) Förut blev det ju väldigt lätt tröttsjuka av det, som ni vet. Tänk innan vi förstod att det var tröttsjuka… I Tunisien hade vi ny vagn. Då var Sandra sex år och hade vuxit ur sin vanliga vagn. Så var det ju en hel del åsikter om att en sexåring satt i vagn, så vi fick låna en större vagn från hjälpmedelscentralen. Då syntes det, iaf i Sverige, att det fanns en orsak till att vi hade vagn. Inte utomlands dock, men det fick vi stå ut med.

Hursomhelst så var vi på en marknad då, och Sandra satt ju i vagnen, förstås. Det var ett gytter och omöjligt att gå och titta på nåt. Det var inte ens kul! Dom ställde sig mitt framför vagnen och skrek så vi inte kom knappt fram. Men stannade man och tittade på nåt så var dom mer intresserade av mig än å sälja nåt. Man kan ju skratta åt det, men jag hade aldrig gått ut själv där! Dom var riktigt obehagliga. Och det där att köpa sig en fru för kameler är nog sjutton sant för det var en som ville byta mig mot en matta!

Nåja, nu var det ju inte det jag skulle skriva om utan tröttsjukan (typiskt mig å sväva iväg). Självklart blev ju Sandra tröttsjuk i det där gyttret. Idag hade vi aldrig kommit på tanken att gå på en sån marknad med henne! Men då visste vi inte bättre och vi trodde hon blev åksjuk i den nya vagnen, för den var lite gungig och åksjuk var hon när hon var mindre.

Många gånger låg hon och kräktes på våra semestrar och vi trodde att hon hade ätit för mycket chips eller annorlunda mot hemma. Så vi köpte bara "svenska" chips… Tänker jag tillbaks så är det så uppenbart att det var tröttsjuka hon hade varje gång.

Nog om det. Nu börjar vi känna igen kissarna. Det busiga, nyfikna i ögonen komma tillbaks igen, det var då för väl! Dom såg ju helt annorlunda ut i hela ansiktet efter tiden på pensionatet. Dom var nog lite ledsna i blicken… Nu väntar vi bara på att buset ska komma igång också. Dom började iaf smyga lite, lite på varandra igår kväll. Annars har dom ju bara sovit eller kelat sen dom kom hem. Inte alls likt dom. Keliga var dom innan, men inte såå keliga, lixom.


Jag klippte klorna på dom igår och det har ju gått rätt bra förut med. D.v.s. jag har vunnit ”kampen” varje gång och sen mutat med lite godis ;) Men nu! Otroligt! Båda var helt still och bara spann. Bakklorna har varit besvärligast men behöver ju inte klippas lika ofta. Jag har ändå bökat lite och låssas-klippt, för att dom ska vänja sig. Igår la jag dom på rygg i knäet och dom bara låg där och spann!

Avslutar med en Award som jag snodde från Mia, eftersom hon skrev att man fick ta för sig ;)


En uppgift tillhör, förstås. Att länka till den man fått (snott) den av, och det har jag ju redan gjort då. Sen skriva sju saker som ingen vet om mig och så skicka vidare till sju bloggar jag gillar att läsa.

Först mina 7 saker ni inte vet om mig. Och det är minsann inte lätt! Dom flesta som känner mig vet det mesta om mig ju… Men jag får väl göra ett försök.

1. Har gått en danskurs utan att lära mig dansa.
2. Paddlade kanot en period.
3. Har spelat piano.
4. Gillade blodpudding med ketchup när jag var liten. (Inga kommentarer)
5. Skrev två låtar, när jag gick på högstadiet, varav den ena blev inspelad i studio och skickad till melodifestivalen. Jätteledsen att tapen har kommit bort…
6. Slog ut framtänderna när jag var sju.
7. Har rökt :/ Och slutat :)

Nåt ni inte visste?? Nu bollar jag vidare till följande bloggar:

Mona, min goa, fina vän som skriver med både humor hjärta.
Tanja, en vän i cybervärlden med en äkta blogg om verkliga livet.
Mamman, som skriver om motgångar med fantastiska lösningar.
Skalmans mamma, med de goa killarna man bara kan tycka om.
Sussi, en rak, ärlig och härlig friskus och 6-barnsmamma.
Pojken i glaskulan, som är skriven av en rättfram mamma som vågar skriva sånt dom flesta inte ens vågar tänka.
Jossan, vars mamma Tanja berättar om livet med en härligt söt och skinande glad liten tjej. Bara bilden på henne är värt ett besök i den bloggen.

Lycka till åt er som antar utmaningen :)

Ha en härlig fredag och skön helg!

4 kommentarer:

Maritha sa...

Oj nu har jag missat dig Nina! Har läst två bloggar idag och du är bara så bra på att skriva dian berättelser för oss. Jag blir så glad!

Ha det jättebra vännen!
Kram Maritha

Tanja, 30+ sa...

Tack! Va gullig du är! Jag ska ta tag i det senare! Spännande ju!
Jasså, du är låtskrivare du! Shit va kul!!!

Kram

Anonym sa...

Nu är det gjort, kan bli kul att få veta om det var något du INTE visste om mej.
O vilken tur att du har vuxit ifrån blodkorv och ketchup tillsammans. KRAMAR Mona

Nattmia sa...

Blodkorv gillas och ketchup till pasta kan gillas men det ihop.. Örk.. Tur att du inte har den kombinationen längre..
Fy vad synd att låten har kommit bort, hade ju varit kul att höra :-)

Njut av fredagskvällen nu..

Kram Mia